Forskningsenheter

  1. Du är här:
  2. Start
  3. Institutionen för naturgeografi
  4. Forskning
  5. Forskningsenheter

Forskningsenheter

Vi har fem forskningsenheter. Under enheternas egna hemsidor kan du läsa mer om publikationer, pågående forskning och aktuella händelser. Där hittar du även våra lärare och forskare.

Biogeografi och geomatik

Inom forskningsämnet biogeografi studeras den geografiska fördelningen av växter och djur. Vår forskning fokuserar på att förstå hur historiska och nuvarande interaktioner mellan människor och olika organismer påverkar biologisk mångfald, bevarande och ekosystemtjänster i olika landskap. Vi arbetar inom flera olika rumsliga skalor, från betesmark till regioner, från frö till elefanter, både i vatten och på land. Geomatik är förvärv, hantering och analys av geografiska data. Den innehåller geografisk informationsvetenskap (GIS), fjärranalys, kartering och geodesi. Vår forskning utvecklar metoder för att utnyttja kapaciteten hos geodata för en rad tillämpningar inom geo- och miljövetenskap. Vi fokuserar främst på frågor som rör Arktis och subarktiska miljöer, bla snö och permafrost. Biogeografi och geomatik är viktiga forskningsområden för att ta fram kunskap och information kring hur klimat- och landskapsförändringar påverkar vår miljö.

Geomorfologi och glaciologi

Genom att analysera landskapselement kan vi rekonstruera miljöer och processer som tidigare verkat i landskapet, och vi har ett särskilt fokus på områden som är eller har varit täckta av glaciärer och inlandsisar. Vi forskar också om pågående processer, såväl på glaciärer som inom mer tillämpad forskning i tropiska områden.

De metoder vi använder är t ex fältinsamling av data, fjärranalys, GIS-analys, datering av sediment och landformer, samt numerisk modellering. Vi bedriver forskning i alla nedisade områden på jorden, bl a Antarktis, Arktis, Nordamerika, norra Europa och Asien, och Centralasiatiska högländerna; men även i icke-glaciala miljöer, som t e x Medelhavsområdet och Östafrika.

En viktig del av vår forskningsinfrastruktur är Tarfala vetenskapliga station i norra Sverige, där vi bedriver monitoring av glaciärer och hydrologi. Stationen fungerar också som bas för fältundervisning i arktisk och alpin miljö.

Hydrologi, vattenresurser och permafrost

Vi studerar naturliga processer och effekter som orsakas av människan samt deras variabilitet och förändring i vatten, mark och permafrost.

Förhållanden och förändringar i Jordens sötvattensystem och permafrostsystem påverkar människor och ekosystem och är centrala i den globala förändringen. Vi studerar dessa förhållanden och förändringar för att förstå dem och bidra med ny kunskap som behövs för hållbar utveckling.
Vi studerar vattentillgång och vattenkvalitet, hur flytande och fruset vatten på och under markytan interagerar och hur vatten strömmar och bär med sig andra ämnen och energi genom landskapet – lokalt, regionalt och globalt samt från dåtid genom nutid till framtiden.
Vi studerar markvatten och grundvatten, sjöar och vattendrag, våtmarker, permafrost och vatten från glaciärer, tekniska vattensystem och vegetationens vattenanvändning – separat och kopplat i avrinningsområden, landskap och distrikt för vattenförvaltning – i olika delar av världen.
Vi studerar hur mycket organiskt kol som finns i landskapet i den pan-Arktiska permafrostregionen, och vad som kan komma att hända med kolet i ett framtida varmare klimat. Ett annat forskningsområde är permafrostdynamik i subarktiska palsar och palsplatåer i norra Europa, såväl under Holocen som idag.
I studierna använder vi observationer, mätningar och experiment i fält och laboratorier tillsammans med kvantitativa modellerings- och beräkningsmetoder.

Klimatvetenskap och kvartärgeologi

Vi är ett 30-tal lärare, forskare och doktorander som studerar klimatet och miljöförändringar, både under nutida förhållanden och bakåt i tiden under kvartärperiodens återkommande istidscykler. Moderna instrumentella observationsdata används tillsammans med information från naturliga arkiv såsom sjösediment, torvmossar, iskärnor, droppstenar i grottor, träringar, glaciala avlagringar, och arkeologiska lämningar för att studera förändringar i klimat och miljö. Vårt forskningsmaterial kommer från hela världen och vi har pågående projekt i Norden, Europa, Afrika, Sydamerika, Norra Ryssland, Himalaya, Kanada, Antarktis och på Grönland.

Vi gör också datorsimuleringar för att studera klimatsystemets funktion under förhållanden som är annorlunda jämfört med idag. Det hjälper oss att bättre kunna tolka informationen som lagrats i de olika naturliga arkiven.

Miljö, resursdynamik och förvaltning

Environmental issues are complex social-ecological linked problems; environmental systems science, policy and economic concerns are highly intertwined and often require a broad analysis to identify potential solutions. The ability to understand and problematize the driving factors behind both the scientific and societal aspects of environmental problems calls for systems thinking and modelling. Our research, often in co-operation with stakeholders, is focused on the use and development of a systems science approach in studying sustainability issues, landscape and resource use as well as environmental planning, ecosystem services, indicator development and governance. Our research is transdisciplinary with a base in systems anlysis and sustainable use of natural resources and ecosystems for the benefit of human well-being.