Rynningeviken före och efter restaurering.
Rynningeviken före och efter restaurering.

 

I Sverige har vi under lång tid intensivt brukat våra land- och vattenresurser, vilket inte är hållbart i längden. Den biologiska mångfalden hotas och leder till förstörda markområden där naturområden splittras. Nu arbetar man i Sverige med olika miljömål för att förbättra situationen och att implementera EUs begrepp “grön infrastruktur”. Målet är att skapa hållbara livsmiljöer för olika arter och mångfunktionella landskap som gynnar olika intressen. Det har visat sig att en viktig strategi för att uppnå en fungerande grön infrastruktur är att restaurera landskap på effektiva sätt.

Ett exempel är Rynningeviken vid Hjälmaren, ett av de utvalda områdena i den här studien.
Området var tidigare förstörd mark efter att ha varit soptipp, militär skjutbana och oljehamn. Idag är landskapet helt omvandlat och har fått tillbaka höga naturvärden. Det är också ett otroligt populärt område alla årstider med hundratusentals besökare per år och det har förändrat östra Örebro från att ha varit stadens baksida till att idag vara ett mycket attraktivt område att bo i.

För att komma fram till vilka framgångsfaktorerna är valde forskarna ut tre olika områden i svenska landskap i olika skalor - lokalt, regionalt och nationellt. Data samlades in med hjälp av intervjuer, guidade fältstudier och workshops.

  • Vi har använt systemanalyser för att kartlägga och analysera de styrnings- och ledningsstrukturer som är viktiga. Studien visar att framgångsrika projekt måste kunna utveckla och förvalta djärva ovanliga visioner och planeringsprocesser. De måste även aktivt söka och förvalta stöd hos ett flertal olika intressenter, kunna hantera komplexa osäkra genomförandeprocesser och se till att lärande och kunskapsprocesser håller hög kvalitet, säger Lucas Dawson.

Det finns många olika faktorer att ta hänsyn till vid restaurering av landskap, men ett generellt problem är att större delen av all tidigare forskning fokuserat på biofysiska aspekter. Istället är det kanske viktigare att förstå hur styrning och ledning av landskapsvård går till.

Det finns en del utmaningar att hantera på ledningsnivå. Många instanser är låsta i traditionella ekonomiska och naturvårdande perspektiv, vilket gör att en del lagar och regler om landskapsrestaurering är oflexibla. Makten är inte jämnt fördelad, men enskilda markägare har ett stort inflytande och kan lättare restaurera mark.

En viktig nyckelstrategi för framgång är att minska storleken och komplexiteten på projekten genom att dela in dem i små hanterbara bitar. Denna strategi har flera positiva effekter på styrningen/ledningssystem, genom att minska uppfattningar om risker, förbättra kunskapsinhämtning, minska förseningarna och förbättra stödprocesser genom att visa snabba, tillförlitliga resultat.

Den andra viktiga strategin är att synliggöra de sociala fördelarna med projektet under hela planeringen och genomförandet. Detta gör det lättare för projekt för att vinna stöd från olika viktiga aktörer, och därmed hitta finansiering.

Den tredje strategin är att lägga tid och resurser på att utveckla pedagogiska kommunikationsstrategier och verktyg. Att kunna kommunicera komplicerade osäkra planer för ett stort antal aktörer är nyckeln till att få ett samlat stöd. Framgångsrika projekt lägger mycket tid på bra kommunikation och utvecklar enkla, men effektiva verktyg. Till exempel användes före och efter fotografier, enkla kartor, teckningar för att förmedla komplexa metoder.

− Nästa steg är nu att vi kommer att titta på restaurerad natur i tre andra länder med helt olika styrsystem för att se om samma framgångsfaktorer och mönster träder fram där, säger Lucas Dawson.