Abstract [sv]

Nederbördens olika magnitud, intensitet och tidpunkt kan påverka ytavrinning, vattenerosion och transport av sediment längs flodkanaler. Mänskliga aktiviteter, som dammkonstruktion och gruvdrift i dagbrott kan också påtagligt påverka transport av sediment och sedimentbundna föroreningar. Många avrinningsområden i världen påverkas för närvarande av klimatförändringar samtidigt som trycket från andra mänskliga aktiviteter ökar. Men eftersom det ofta förekommer komplexa interaktioner mellan sådana multipla orsaker till förändring, är det utmanande att förstå och kvantifiera bidrag från enskilda orsaker, vilket behövs vid prediktiv modellering av framtida sediment- och föroreningsflöden. Denna avhandling behandlar sedimenttransport i Bajkalsjöns tillrinningsområde, som hydrologiskt domineras av den internationella Selengafloden i Ryssland och Mongoliet. Selengaflodens tillrinningsområde är exempelvis påverkat av klimatförändringar och ökat tryck från gruvdrift, men processkomplexiteten reduceras av det faktum att tillrinningsområdet är ett av världens få stora som fortfarande väsentligen saknar dammar och flödesreglering. I denna avhandling används en kombination av fältmätningskampanjer och modelleringsmetoder, i syfte att: (i) identifiera historiska hydroklimattrender och deras möjliga orsaker, (ii) analysera den rumsliga variationen i flodens sedimentbelastning inom de gruvpåverkade områdena, och (iii) undersöka sedimenttransport- och retentionsprocesser inom flodkanaler och i floddeltan. Resultaten visar att det årliga maximala dygnsflödet, liksom det årliga antalet högflödeshändelser, har minskat i Selengafloden under perioden 1938-2009, medan det årliga minimala dygnsflödet har ökat. Dessa förändringar i flödeskaraktäristika överensstämmer med förväntade effekter av storskaligt tinande permafrost. Både fältobservationer och modelleringsresultat visar att förändringar i högflödeshändelsers magnitud och årligt antal kan påverka transporten av bottensediment påtagligt. Dessutom har medelflödet minskat under de senaste 20 åren på grund av långvarig torka. Under lågflöden observerades metallberikat sediment från gruvområdena dominera flodvattnet. Om flödena fortsätter att minska i Selengafloden (eller andra gruvdriftspåverkade floder i världen), kan således ytterligare ökningar av flodvattnens metallkoncentrationer vara en av konsekvenserna. Under den långvariga torka som nu råder mängden sediment som fördelats över våtmarkerna i Selengaflodens delta ha minskat. Sediment beräknas dock fortfarande kunna transporteras till och deponeras inom flodbankar och vattenkroppar i Selengadeltats backwaterområden. Detta kan bidra till stabilisering av bankar och skyddsvallar, stödja våtmarkers utveckling och främja nettosedimentering.

Disputation
2017-09-29, De Geersalen, Geovetenskapens hus, Svante Arrhenius väg 14, Stockholm, 13:00 (Engelska)

Opponent
Viparelli, Enrica, PhD
Department of Civil and Environmental Engineering, Collage of Engineering and Computing, University of South Carolina, USA.

Handledare
Jarsjö, Jerker, Docent
Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturgeografi.