Markanvändning, naturresursutnyttjande, försörjning och hållbar utveckling måste analyseras ur flera olika perspektiv; allt oftare inkluderas social, kulturell och ekonomisk utveckling samt ekologisk hållbarhet. Lika centrala, men mer sällan uppmärksammade, är frågor om makt och politiska system, samt de processer i tid och rum som påverkar dessa. Är marknadsekonomin en stimulans för lokal jordbruksutveckling? Uppmuntrar den till ett uthålligt naturresursutnyttjande? Eller kan den vara ett hot mot lokal försörjning? Hur fördelas inkomster från jordbruket inom samhället, t.ex. mellan män och kvinnor, och mellan stad och landsbygd? Vem äger rätten och/eller makten att definiera vad som är uthålligt respektive icke-uthålligt naturresursutnyttjande? Är det forskare i de utvecklade länderna? FN? En lokal politisk elit? Lokalsamhällen? Dessa och många andra dagsaktuella och för framtiden centrala frågor ryms inom politisk ekologi.

Kursen behandlar utnyttjandet av mark och andra naturresurser från lokal till global skala, i ett både teoretiskt och konkret perspektiv. Det teoretiska blocket rymmer en presentation av den politiska ekologins framväxt och utveckling, och jämförelser görs med andra vetenskapliga perspektiv på markanvändning och naturresurshantering (t.ex. geografisk landskapsanalys och resiliensteori). En annan central del av kursen bygger på konkreta fallstudier där exempel på lokalsamhällens bruk av mark- och vattenresurser analyseras både ur ett naturgeografiskt och kulturgeografiskt perspektiv. Karaktären av, orsaker till och effekter av förändringar i naturresursutnyttjandet diskuteras och problematiseras – främst i ett politisk-ekologiskt perspektiv, men även i relation till andra vetenskapliga teoretiska skolor. Särskilt fokus läggs på sociala förändringsprocesser och ekologisk dynamik, och hur dessa samverkar i tid och rum. Aktuella miljöfrågor problematiseras och analyseras i relation till komplexitet, lokala förutsättningar, historiska förhållanden, maktrelationer och pågående globalisering. Kursen rymmer även presentation av, och viss övning inom, vanligt utnyttjade politisk-ekologiska forskningsmetoder med särskilt fokus på tvärvetenskapliga angreppssätt. Centralt här är en kritiskt självreflekterande tillämpning av metoder som analyserar bio-fysiska mätdata och socialt konstruerade kategoriseringar.

Kursen ger färdigheter inom en dynamisk och växande tvärvetenskaplig forskningsinriktning, där politisk ekologi diskuteras i relation till parallella vetenskapliga perspektiv. Kursen ger kunskaper om naturresursförvaltning i relation till en problematisering av centrala miljö- och försörjningsfrågor. Kursen ger vidare insikter om miljömässiga, historiska och sociala förutsättningar för en framtida uthållig naturresursanvändning på olika skalnivåer. Kursen ger slutligen övning i tillämpning av politisk-ekologiska teorier och metoder för analys av markanvändningsfrågor.

Behörighet
För tillträde till kursen krävs kunskaper motsvarande kandidatexamen i något av huvudområdena geografi, biogeovetenskap, geovetenskap, miljövetenskap, kulturgeografi, samhällsplanering, ekonomisk historia, eller internationella relationer. Alternativt 30 hp från Masterprogram i globalisering, miljö och social förändring. Engelska 6/Engelska B eller motsvarande.

Kursansvar
Annika Dahlberg
E-post: annika.dahlberg@natgeo.su.se

Kursen ges
Ht 2017, 28/8-30/10, dagtid, heltid

Anmälan
Anmälan / Kursplan