Studien sammanfattar resultat från fler än 1060 begravda torvmarker runtom i världen. Sedan den senaste istidens början har många torvmarker, framför allt på nordliga breddgrader, täckts av sediment under kallare perioder. I studien beskrivs torvmarkernas historik och en modell har använts för att beräkna hur deras kolförråd har förändrats över tid.

Kartan visar var begravda torvmarker finns och när de begravts
Kartan visar var begravda torvmarker finns och när de begravts; före eller efter nedisningsmaximum (Last Glacial Maximum, LGM = 21 000-18 000 år sedan). Vita områden visar den maximala utbredningen av inlandsisar i Nordamerika och Europa vid LGM. Figur från artikeln i PNAS.

 

-Växter som lever i våtmarker tar upp koldioxid från atmosfären. När de dör bildas jordarten torv, som består av delvis förmultnade växtrester och har ett högt kolinnehåll. Kunskapen om torvmarker och deras roll som kolsänkor under så långa tidsperioder som i den aktuella studien har tidigare varit begränsad. Men, nu vet vi att kolinlagringen kan vara omfattande när torvmarker begravs av sediment i samband med kallare perioder under istidscykler, säger Britta Sannel vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet och medförfattare till studien.

Torv som bildades för ca 50 000 år sedan
Torv som bildades för ca 50 000 år sedan syns som ett mörkt lager begravt under drygt två meter sediment som avsatts av inlandsisen vid Rauvospakka, Norrbotten. Foto: Helena Alexanderson.

Under den senaste mellanistiden för ca 130 000 till 116 000 år sedan var klimatet gynnsamt för torvtillväxt, och studien visar att det samlade globala kolinnehållet i torvmarker var högt, ca 340 Gt (Gigaton=1 miljard ton). När klimatet blev kallare och istiden inleddes begravdes många torvmarker, och därmed även stora mängder kol, av sediment från expanderande inlandsisar. Sedan istidens början har det förekommit kortare perioder som varit relativt varma, exempelvis från 57 000 till 29 000 år sedan, och då bildades torvmarker på nytt i många områden, till och med i norra Sverige. Därefter följde en ny, omfattande kallperiod med växande inlandsisar och torvmarker som begravdes under sediment.

Efter den senaste inlandsisens avsmältning för ca 10 000 år sedan började nya torvmarker växa till, och inlagringen av kol har varit betydande i nordligt belägna torvmarker. Torvbildning kan ske på stora ytor i landskapet, och idag finns ungefär 500-600 Gt kol lagrat i torvmarker runtom i världen.

Referens
Studien har letts av Claire Treat vid University of Eastern Finland och publicerades i PNAS den 25 februari. Referens:

Claire C. Treat, Thomas Kleinen, Nils Broothaerts, April S. Dalton, René Dommain, Thomas A. Douglas, Judith Z. Drexler, Sarah A. Finkelstein, Guido Grosse, Geoffrey Hope, Jack Hutchings, Miriam C. Jones, Peter Kuhry, Terri Lacourse, Outi Lähteenoja, Julie Loisel, Bastiaan Notebaert, Richard J. Payne, Dorothy M. Peteet, A. Britta K. Sannel, Jonathan M. Stelling, Jens Strauss, Graeme T. Swindles, Julie Talbot, Charles Tarnocai, Gert Verstraeten, Christopher J. Williams, Zhengyu Xia, Zicheng Yu, Minna Väliranta, Martina Hättestrand, Helena Alexanderson, and Victor Brovkin. 2019, Widespread global peatland establishment and persistence over the last 130,000 y. Proceedings of the National Academy of SciencePNAS.

Tre forskare från Stockholms universitet har deltagit i studien: 
Peter Kuhry, Britta Sannel och Martina Hättestrand, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet tillsammans med Helena Alexandersson från Lunds universitet.

 

Britta Sannel
Britta Sannel

Kontaktperson
Britta Sannel
Institutionen för naturgeografi
Bolincentret för klimatforskning
Stockholms universitet
Tfn: 08-16 47 95, mobil: 070-669 75 53, 
e-post: britta.sannel@natgeo.su.se