Qiong Zhang
Dr. Qiong Zhang

Resultaten från det här forskningsprojektet har i veckan publicerats i Science Advances. Dr. Qiong Zhang från Stockholms Universitet har varit involverad i forskningsprojektet som har letts av Paolo Scussolin från Vrije Universitetet i Amsterdam.

För att förstå vårt klimat behöver forskare realistiska representationer av detta, vilket globala klimatmodeller kan ge oss. Om dessa modeller kan återskapa observerat dåtida klimat ökar sannolikheten för att de även ska kunna representera framtida klimat. Klimatprojektioner är viktiga i samhällsplanering, som grund för beslut och anpassningsarbete. Trots att klimatmodeller rutinmässigt testas mot de senaste observationerna, så är det viktigt att undersöka om de även kan simulera klimat utanför den begränsade moderna tidsperioden där vi har instrumentella observationer. 

Den senaste mellanistiden

En särskilt intressant period att titta närmre på är den senaste mellanistiden (cirka 125 000 år sedan) då klimatet var varmare än det är idag. I den publicerade studien har två tillvägagångssätt använts: 
1) Först har forskarna simulerat den senaste mellanistiden och den förindustriella perioden med sju klimatmodeller av den senaste generationen (CMIP6), där man tittat på skillnaderna i nederbörd mellan perioderna.
2) Därefter har den samlade empiriska kunskapen om nederbörd under den senaste mellanistiden sammanfattats genom årtionden av globala fältarbeten med studier av fossil, stalagmiter och marina sediment.

Klimatmodeller gör ett bra jobb

Jämförelsen mellan modeller och geologiska bevis har visat att modellerna kan fånga de viktigaste dragen av dåtida nederbörd på norra hemisfären någorlunda väl. Nederbörden var starkare över detta område enligt både modeller och empirisk data, speciellt över monsunområden och på högre latituder. I södra hemisfären däremot är resultaten inte lika samstämiga men de visar på ett torrare klimat.
 

Årlig nederbörd avvikelse mellan LIG och PI från modeller (ensemble medelvärde i konturerade färger)
Årlig nederbörd avvikelse mellan LIG och PI från modeller (ensemble medelvärde i konturerade färger) och proxyer (fyllda markörer).


Den senaste mellanistiden är dock inte en optimal analog för vårt förväntade framtida klimat eftersom uppvärmningen då berodde på en förändrad fördelning av solinstrålning till skillnad från dagens ökning av växthusgaser. Trots skillnaderna i orsak visar den tydliga uppvärmningen av norra hemisfären, särskilt på höga latituder, på en uppenbar likhet mellan de två periodernas klimat. Det är därför möjligt att mekanismerna som lett till ökningen av nederbörd under senaste mellanistiden fortfarande gäller för den pågående klimatförändringen, vilket kan ge oss lärdomar om framtiden.

Den vetenskapliga artikeln:
”Agreement between reconstructed and modeled boreal precipitation of the Last Interglacial” i Science Advances (vol. 5, no 11, 2020)

Kontakt: Dr. Qiong Zhang
E-post: qiong.zhang@natgeo.su.se
Tel: 08-16 48 76