Bild: Twitter, @EarthsFutureEiC
Bild: Twitter, @EarthsFutureEiC


Det är extremt viktigt att ha en korrekt bild av förekomsten av ytvatten och dess förändring i landskapet för både samhällen och ekosystem. Den globala förändringen i utbredning av ytvatten över de senaste decennierna är fortfarande osäker eftersom nyligen genomförda studier med samma satellitdata visar olika resultat. För att lösa de problemen och få en tydligare bild av hur globala ytvattenområden har förändrats under de senaste decennierna så har några forskare på Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet gjort en ny analys av gamla data från satellitbildsobservationer under perioden 1985–2015. För att uppskatta förändringarna i medelvärden för ytvattenområden studerades tidsperioderna 1985-2000 respektive 2001-2015.

Vi ser då att världens ytvattenområden har ökat från den första till andra halvan av den tidsperioden och att denna ”net global wettening” främst beror på säsongsmässiga vattenöverskott, säger Zahra Kalantari. 

Över hela världen identifierar forskarna ”net wettening” i 187 hydrologiska upptagningsområden och ”net drying” i 57 områden. Störst tillskott till ytvattenområden ser vi i Sabarmati, Indien och ett underskott i Amu Darya (Uzbekistan). Det permanenta ytvattenområdet har också ökat, men betydligt mindre än de säsongsmässiga tillskotten. Studien visar också att det finns undantag som till exempel Aralsjön i Centralasien och Urmiasjön i Iran. Den här studien visar hur viktigt det är att använda data konsekvent och att titta på tillräckligt långa tidsperioder för att kunna bedöma långsiktiga förändringar.

Även om fjärranalys i hög grad bidrar till vår förståelse för förekomsten av ytvatten och dess förändring i landskapet är det också nödvändigt att vara medveten om dess begränsningar för vissa regioner. Det kan vara en ojämn rumslig och tidsmässig täckning av satellitbilder och begränsningar i att upptäcka små vattendrag och i områden med hög regnsäsong kan moln eller vegetation påverkar observationernas kvalitet. 

Exempel på lokala ytvattenförändringar från 1985–2000 till 2001–2015. Källa: Earth´s Future, figur 6
Exempel på lokala ytvattenförändringar från 1985–2000 till 2001–2015. Källa: Earth´s Future, fig6. 


Interaktiv karta för framtida planering

För att ytterligare kunna utforska och visualisera dessa förändringar runt om i världen har vi tagit fram en interaktiv karta, säger Zahra Kalantari. En viktig bild att ha inför planering och fördelningen av vattenresurser, hantering av ekosystem och anpassning till klimatförändringar och mänsklig påverkan. Vi behöver också mer forskning som tittar på processerna bakom förändringarna i det globala vattensystemet och hur fördelningen av vatten går till i och mellan olika världsdelar.

Vetenskapliga artikeln i Earth´s Future:

https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1029/2019EF001449

Kontakt

Zahra Kalantari

zahra.kalantari@natgeo.su.se

Zahra Kalantari