Blåklocka. Foto: Jessica lindgren.
I studien står gräsmarksväxter i fokus. Liten blåklocka ”Campanula rotundifolia” ska användas för genetiska analyser. Foto: Jessica Lindgren.


Naturvårdsverket efterlyser ett enkelt sätt att övervaka biologisk mångfald på landskapsnivå. På Institutionen för naturgeografi ska Sara Cousins, Ian Brown, Jan Plue, Jessica Lindgren och Marika Wennbom ta fram indikatorer i landskapet för biologisk mångfald. Därför startar de en nationell kärlväxtinventering av gräsmarker under sommaren 2019.

Inventering av kärlväxter i jordbrukslandskap i Skåne. Foto: Joel Larsson
Inventering av kärlväxter i jordbrukslandskap i Skåne. Foto: Joel Larsson.
 

Kraftig minskning av naturbetesmarker hotar arter

Naturbetesmarker är viktiga och artrika växtmiljöer som minskat kraftigt de senaste 150 åren. En mängd växter och djur är därmed hotade. En del typiska gräsmarksarter klarar av att växa i små rester som hålls någorlunda öppna på till exempel åkerholmar och i vägrenar.

- De flesta landskap har ingen naturbetesmark kvar och då är de små växtmiljöerna viktiga eftersom de kan vara de enda platserna med gräsmarksarter som finns kvar, säger Jessica Lindgren.

Landskapets markanvändning har förändrats under de senaste 200 åren. Gräsmarker har minskat drastisk
Landskapets markanvändning har förändrats under de senaste 200 åren. Gräsmarker har minskat drastiskt, produktionsskogs- och åkerarealen har ökat. Figur och foto: Sara Cousins.


Studien täcker fyra av Sveriges fem vegetationszoner från Skåne i söder via Södermanland och Hälsingland till Norrbotten i norr. Historisk markanvändning genom historiska kartor och statistiska uppgifter kommer att kopplas till den lokala mångfalden. Till exempel hur många betesdjur som betade i landskapet förr kan ha betydelse för artrikedomen i landskapet idag. 

Historiska tillbakablickar kombineras med moderna metoder

Karta över Nyckelby, Södermanland, från år 1783.
Karta över Nyckelby, Södermanland, från år 1783.

Dagens utformning av landskapen har också betydelse, bland annat genom arters möjlighet att sprida sig mellan olika platser i landskapet. Drönar- och satellitbilder används för att analysera hur landskapet ser ut idag. Genetiska analyser görs för att få en uppfattning om hur landskapet förr och idag kommer att påverka mångfalden i framtiden. 

 

Bilder tagna med drönare ska ge information om platserna där gräsmarksväxter finns. Foto: Mark Ghaly
Bilder tagna med drönare ska ge information om platser där gräsmarksväxter finns.
Foto: Mark Ghaly.

- Genom att kombinera modern fjärranalys och genetik med den historiska utvecklingen och landskapsekologisk teori kommer vi kunna identifiera indikatorer för hög biologisk mångfald, säger Jessica Lindgren.