Under 1700-talet var det ofta astronomer som observerade vädret, och när ett astronomiskt observatorium stod klart på Observatoriekullen intill nuvarande Odenplan i Stockholm hösten 1753 började man göra dagliga väderobservationer där. Stockholm har sannolikt världens längsta kontinuerliga mätserie av lufttemperatur. Det finns några platser, exempelvis Uppsala, där man startade ännu tidigare, men där har mätplatsen flyttats flera gånger. I Stockholm har mätningarna alltid gjorts på samma geografiska plats vilket är unikt. 

Stockholms gamla observatorium. Foto: Mostphotos/Gamma-Man.
Stockholms gamla observatorium. Foto: Mostphotos/Gamma-Man.

– Tack vare den långa mätserien vet vi att årsmedeltemperaturen i Stockholm med omnejd under 2000-talet i genomsnitt varit ca 1,5 till 1,7 grader varmare än det klimat som rådde här från 1750-talet fram till början av 1900-talet. Den förändringen kan man säga är vår del av den globala uppvärmningen, förklarar Anders Moberg, lektor i naturgeografi vid Stockholms universitet och koordinator för databasen vid Bolincentret för klimatforskning. 

Årets vinter, under perioden 1 december till 29 februari, hade en medeltemperatur på +2,6 °C. Det är 5,6 grader varmare än medelvärdet för 250-årsperioden 1756–2005, och 1,0 grader varmare än de båda vintrar som delar andraplatsen, 1790 och 2008.

Vinterns medeltemperaturer (december till februari) i Stockholm, med korrektion för effekten från de

Vinterns medeltemperaturer (december till februari) i Stockholm, med korrektion för effekten från den urbana värmeön efter 1870.

Korrigeringar har gjorts för urban värmeö

När observatoriet byggdes var dock Stockholm betydligt mindre än idag. Den växande staden, med fler hus och gator men mindre ytor med vegetation, har under årens lopp blivit något varmare än omgivande lantliga områden. Det är ett välkänt fenomen som kallas för en urban värmeö. Stockholms värmeö har lett till att de temperaturer som nu mäts vid observatoriet är lite varmare (i genomsnitt ca 0,8 grader) än de hade varit om staden sett ut idag som den gjorde för 150 år sedan.

För att kunna använda Stockholms långa temperaturserie till att studera hur det regionala klimatet i södra Sverige har förändrats måste därför de aktuella temperaturvärdena korrigeras nedåt med flera tiondels grader för att få bort effekten från den urbana värmeön.

– Vädrets stora variationer från år till år gör det svårt att se den långsiktiga trenden hos den storskaliga uppvärmningen i data enbart från en enskild plats. Men det är ändå tydligt hur klimatet i Stockholm blivit allt varmare även när man räknar bort effekten från den urbana värmeön. Och den senaste vintern är ett rekord med råge, säger Anders Moberg.

Utforska den interaktiva grafiken

Bolincentrets databas presenterar levande temperaturdata med hjälp av ny interaktiv grafik. Forskningsarbetet om Stockholms temperaturserie gjordes för mer än 20 år sedan i samarbete med SMHI och Uppsala universitet. Men helt nyligen har Anders Moberg tillsammans med Rezwan Mohammad vid Bolincentrets databas skapat en ny interaktiv levande grafik där nya temperaturvärden hämtas från SMHI varje dygn och som, efter korrektion, läggs till de gamla historiska temperaturvärdena. Du kan själv följa temperaturen dag för dag och jämföra med gamla temperaturvärden i Stockholm mer än 260 år tillbaka i tiden, där all data representerar klimatet i Stockholm ungefär så som staden såg ut för ca 150 år sedan.

Vad var det för temperatur dagen du föddes? Kommer år 2020 att bli det varmaste året hittills? Hur kallt var det nödåret 1867 då utvandringen till USA tog fart på allvar från Sverige? Kolla själv – följ hur temperaturen ändras från dag-till-dag och se hur både månadsmedeltemperatur, årstidstemperatur och hela årets medeltemperatur har ändrats med tiden. Ladda gärna ner data och utforska på egen hand. 

Utsnitt ur Pehr Wilhelm Wargentins väderobservationsjournal från Stockholms gamla observatorium.

Utsnitt ur Pehr Wilhelm Wargentins väderobservationsjournal från Stockholms gamla observatorium, 1–5 januari 1756. Wargentin var astronom och sekreterare för Kungliga Vetenskapsakademien.

Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här. Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.