Utbredningen av svenska glaciärer dokumenterades för första gången systematiskt åren just före 1910. De första mätningarna gjordes under vintern 1946 och sedan dess har man varje år mätt både hur mycket snö som ackumulerar på Storglaciären under vintern och hur mycket snö och is som smälter bort under sommaren (ablationen). Denna mätserie är världens längsta i sitt slag och utgör ett betydelsefullt underlag för internationella vetenskapliga glaciologiska och klimatologiska studier.

Inom ramen för forsknings- och monitoringprogrammet i Tarfala mäts idag massbalans på fem glaciärer. På 20 glaciärer övervakas också frontpositionerna. Även övervakning av hydrologi, fjällmeteorologi och permafrost görs.