Världens ämne! Geografi är en vetenskap som allt sedan de ”gamla grekerna” beskriver, analyserar, förklarar och tolkar jorden som människans hemvist (livsrum). Människans livsvillkor är i stort beroende av var på jorden hon bor, och det finns alltid tydliga samband mellan olika samhällens organisation, utveckling och den omgivande naturmiljön.

Naturen ger resurser, men sätter även gränser för utvecklingen, exempelvis begränsningar i form av tillgång på mark och vatten, klimat, läge, terrängförhållanden och miljöproblem. Vidare är alla platser på jorden mer eller mindre exponerade för olika slags risker och hot från förändringar i landskapet som jordbävningar, vulkanutbrott, jordskred, översvämningar, orkaner, tsunami, torka, klimatförändringar och sjukdomar. Kunskap om hur människan, samhällets utveckling och naturmiljön, förhåller sig och samverkar med varandra är själva kärnan i geografiämnet.

Det är en vanlig uppfattning att jorden nu går igenom en kritisk förändringsperiod som gäller klimatförändringar, resurskonflikter och gränsöverskridande miljö- och hälsoproblem. Exempel på resurskonflikter är den snabbt ökande efterfrågan på fossila bränslen och metaller, liksom ökad efterfrågan på rent vatten. Risken är uppenbar att detta i framtiden leder till brist och konkurrens om dessa naturresurser, inte minst genom att folkrika länder som Kina och Indien växer ur sin fattigdom och utvecklas i snabb takt. Alla dessa förhållanden är rumsliga och berör mer eller mindre jorden i dess helhet, men har olika betydelse för samhällsutvecklingen beroende på var på jorden vi befinner oss.

Geografer har en unik kunskap och förmåga till vetenskaplig omvärldsanalys i olika skala, för att söka förstå utvecklingsförlopp och konflikter i ett helhetsperspektiv, mycket beroende av en för geografer speciell kompetens att i analysen förena samhällsvetenskap och naturvetenskap.

Kunskaper i geografi efterfrågas på grund av globaliseringen allt mer inom tvärvetenskaplig forskning, affärsliv, internationell handel och ekonomi, turism, miljövård, utbildning och massmedia. Geografiska kunskaper krävs bl a för att besvara frågor om hållbar utveckling och samhällets sårbarhet. Detta gäller såväl nationellt som internationellt t ex för räddningsverk, Sida, Röda Korset, länsstyrelser och kommuner. Vidare finns det en klart ökande användning i samhället av geografiska informationssystem (GIS) och undersökningsmetoder med satellit- och flygbilder (fjärranalys).