Små förändringar i klimat och landskapets vattenförhållanden kan kraftigt öka förekomsten av harpest hos människor

I takt med att årsmedeltemperaturen stiger på nordliga breddgrader förändras också regn- och snöförhållanden samt vattenflödena genom landskapet.

Ändrade vattenflöden i landskapet leder till ändrade levnadsförhållanden för insekter
Ändrade vattenflöden i landskapet leder till ändrade levnadsförhållanden för insekter. Foto: Gia Destouni.


Därmed ändras också levnadsförhållanden för insekter som kan vara smittbärare för olika sjukdomar. Forskare vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet har undersökt effekterna av sådana förändringar för harpest, en sjukdom som främst drabbar smågnagare men som också smittar människor. Studien visar att relativt små förändringar i klimat och landskapets vattenförhållanden kraftigt kan öka förekomsten av harpest hos människor. Resultaten stämmer överens med de ökade antal anmälda fall av harpest hos människor som rapporteras i Sverige. 

Forskarna har använt en statistiskt testad sjukdomsmodell

- Harpest är dödligt för gnagare och ger allvarlig sjukdom hos människor, säger Gia Destouni, forskare vid Stockholms universitet. Vi har använt en statistisk testad sjukdomsmodell som till exempel har kunnat förutse sex av sju år med relativt stort antal harpestfall hos människor i Dalarna mellan 1981 och 2007. Den typen av testade sjukdomsmodeller är värdefulla hjälpmedel för att kunna förutsäga sjukdomsutbrott i framtiden under förändrade klimat- och vattenförhållanden. 

Nordliga samhällen och ekosystem är särskilt utsatta för klimatförändringar

Bett av smittade myggor är en vanlig spridningsväg för harpest till människor. Foto: Mostphotos.
Bett av smittade myggor är en vanlig spridningsväg för harpest till människor.
Foto: Jolanta Dabrowska / Mostphotos.

Harpest sprids till människor på olika sätt. I de stora skogsområdena i Sverige, Finland, Ryssland och Alaska är bett av smittade myggor en vanlig spridningsväg.

- Nordliga samhällen och ekosystem är särskilt utsatta för klimatförändringar, som är större här än det globala genomsnittet, säger Gia Destouni. För den här studien valde vi att titta på harpest därför att det är en välstuderad sjukdom, med utvecklad och testad statistik för sjukdomsspridningen till människor på dessa breddgrader. Vi kunde då använda harpest som modellsjukdom för utveckling av ny metodik för att förutsäga hur ändrade temperaturer och vattenflöden kan leda till nya förhållanden för sjukdomens spridning till människor i nordliga samhällen. I fortsatt forskning kan liknande metodik användas för sådana klimateffektstudier för olika smittsamma sjukdomar och i andra delar av världen.

Louisianas träskmarker, USA. Foto: Gia Destouni.
Louisianas träskmarker, USA. Foto: Gia Destouni.


Läs den vetenskapliga artikeln här med referens: 
Yan Ma, Arvid Bring, Zahra Kalantari and Georgia Destouni. Potential for Hydroclimatically Driven Shifts in Infectious Disease Outbreaks: The Case of Tularemia in High-Latitude Regions. Int. J. Environ. Res. Public Health 2019, 16(19), 3717.