Södra Greklands fastland kom under den senare delen av bronsåldern att helt domineras av den Mykenska kulturen där makten var koncentrerad till ett antal palats. Förstörelsen av dessa palats och den Mykenska kulturens snabba försvinnande har länge fascinerat och väckt frågor. Många olika teorier om vad som kan ligga bakom har diskuterats, däribland förändringar mot ett torrare klimat. En avgörande pusselbit har dock saknats, lokal information om klimatets variabilitet. Genom att analysera lagren i en droppsten från en grotta som ligger i närheten av palatset har denna information nu inhämtats. 

Karin Holmgren och Martin Finné i grottmiljön är både trång och fantastiskt vacker på samma gång!
Forskare studerar grottmiljön som både är trång och fantastiskt vacker på samma gång!


Ett torrare klimat försvårar för ny maktelit

- Våra klimatdata visar inte på torrare förhållanden vid tiden då palatset förstördes, dvs. någon gång mellan ca. 1200 och 1180 år f.Kr. Däremot, infaller en kortare period av torrare klimat cirka 50 år före förstörelsen. Bevisligen klarade palatsets maktelit av att hantera denna period av torrare klimat, men problem som senare kom att leda fram till förstörelsen kan ha en koppling till klimatförändringen, säger Martin Finné, disputerad vid institutionen för naturgeorgafi och nu verksam vid Uppsala universitet.

Vidare visar data tydligt att efter förstörelsen blir klimatet i området successivt torrare och till sist väldigt torrt i slutet av den sena bronsåldern. Dessa klimatvillkor bidrog med stor sannolikhet till minskande skördar från jordbruket vilket i sin tur försvårade bildandet av en ny maktelit i området, däremot kunde småskaligt jordbruk fortfarande bedrivas.

Lokala klimatdata visar för första gången hur klimatet kan ha varit en faktor bakom förstörelsen av Nestors palats i Pylos och hur torrare förhållanden efteråt omöjliggjorde för en ny maktelit att ta över.

Karin Holmgren och Martin Finné i närheten av grottan Mavri Trypa på ön Schiza utanför Peloponnes. Miljön ovan för och omkring grottan är viktig att förstå för att kunna studera droppstenar.
Karin Holmgren och Martin Finné i närheten av grottan Mavri Trypa på ön Schiza utanför Peloponnes. Miljön ovanför och omkring grottan är viktig att förstå för att kunna studera droppstenar.
 

- Det går dock inte att koppla den Mykenska kulturens försvinnande och palatsets fall till en enskild faktor eller händelse. Istället behöver man studera ett antal faktorer och händelser bakom försvinnandet av det högutvecklade Mykenska administrativa, sociala och ekonomiska systemet. Men klimatet var en viktig faktor som måste tas i beaktande, säger Martin Finné.

Resultat av forskning vid den grekiska fältstationen NEO
Navarino Environmental Observatory (NEO) är ett samarbete mellan ekoturismföretaget Temes, Stockholms universitet och Academy of Athens.

Studien i sin helhet är publicerad i en artikel i den internationella tidskriften PLoS ONE 12(12), där den är fritt tillgänglig:

Finné M, Holmgren K, Shen C-C, Hu H-M, Boyd M, Stocker S (2017) Late Bronze Age climate change and the destruction of the Mycenaean Palace of Nestor at Pylos. PLoS ONE 12(12): e0189447. 

Läs hela artikeln här.