Markkollaps när permafrosten tinar, Misaw Lake i Kanada. Foto: Britta Sannel.
Markkollaps när permafrosten tinar, Misaw Lake i Kanada. Foto: Britta Sannel.


De stigande permafrosttemperaturerna beror framför allt på att lufttemperaturen har ökat. Detta samband är särskilt tydligt i Arktis. I subarktiska områden har även ökad nederbörd i form av snö under vinterhalvåret medfört att permafrosten blivit varmare.

-Om uppvärmningen av permafrosten fortsätter i samma höga takt kan det få allvarliga konsekvenser för ekosystem och infrastruktur i polarområdet. När permafrosten tinar kan även stora mängder kol som finns lagrat i marken komma att frigöras till atmosfären i form av växthusgaser (både koldioxid och metan) vilket ytterligare kan förstärka den globala uppvärmningen, säger Britta Sannel, lektor vid Institutionen för naturgeografi på Stockholms universitet och medförfattare till studien.

Studien visar att trenden med allt varmare permafrost under perioden 2007–2016 gäller för samtliga områden på jorden där permafrost förekommer, men också att uppvärmningen av marken har varit allra störst i Arktis där man också har haft den största temperaturökningen i luften.

Studien har letts av Boris Biskaborn vid Alfred Wegener Institute Helmholtz Centre for Polar and Marine Research, Tyskland, och publicerades i Nature Communications den 16 januari; ”Permafrost is warming at a global scale”. doi:10.1038/s41467-018-08240-4

Mer information
Universitetslektor Britta Sannel, Institutionen för naturgeografi och Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet. Tfn: 08-16 47 95, mobil: 070-669 75 53,
e-post: britta.sannel@natgeo.su.se
 

Britta Sannel
Britta Sannel